Måndag idag och första sportlovsdagen för ungarna.

Jag jobbar som fritidspedagog och skulle ju ha jobbat idag så klart och då skulle min tid varit 7:30-16.

Tänkte när jag vaknade, nu skulle jag åkt till jobbet.

Det är något antiklimax med alltihopa. Jag som aldrig någonsin skulle valt att sjukskriva mig innan bara för att jag "är lite trött". Kankse någon dag har jag gjort det, men inte så här. Jag vill kunna sköta mitt jobb, gå dit och göra bra saker för de elever jag har ansvaret för. Nu kan jag inte det. Min privata situation kräver min fulla uppmärksamhet och engagemang. För att jag ska fungera på jobbet krävs det att jag är engagerad och klarar att vara det, hela tiden. Men mitt jobb har många moment, och krav som gör att jag inte i nuläget håller isär begreppen riktigt. Jag är inte i fas helt enkelt.

Idag ska vi in till en av instanserna vi åker till varje vecka. I slutet av veckan åker vi till den andra.

Ska ringa och kolla efter, jag har diabetes typ 1 och värsta pumpen till hjälp. Den kan numer skicka värden via mobilen direkt till systemet så min diabetessyrra ser det. Jag har införskaffat mig en ny mobil så jag ska kunna använda den funktionen. Möjligheten för familjen att följa mina värden finns också så nu testar min man. :) Jag ska i alla fall kontakta diabetessyrran och se om hon ser min rapport från pumpen.

Mot kaffekopp och påtår!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag sa maken; Det blåser inte, vi eldar. Jag såg på honom; Passa på, ta sonen till hjälp. - Vill du inte ?tutta på?? - Jo, det kan jag göra, sa jag. Sen vilar jag. Han var nöjd med den lilla insatsen. Han är fantastisk! Jag har de sista dagarna,...

Precis! Idag är värsta dagen på väldigt länge. Vilade när jag kom hem från den vanliga turen med ungdomarna till bussen och vovve till dagmatte. Kom hem, lade mig. Orkade inte slappna av. Jag har tvättat en maskin tvätt, samtidigt vilade jag i soff...

Ja så gick dagen idag också. Vi har slappat och vilat jag och vovven. En promenad på eftermiddagen blev det också, sen lade jag mig och stängde ögonen, tror jag somnade en sväng. Som ju väldigt sällan händer. Känt mig ensam, fast inte så farligt....

Kylan släpper inte! Stackars vovve? det går inte att ta en promenad i den här kylan. Jag orkar ju inte gå med honom heller.. Jag behöver också röra mig och få frisk luft. Ska prata med kuratorn nästa vecka om just hur mycket jag kan göra och belasta ...

God fortsättning på 2024. Ni som faktiskt läser min blogg har säkert märkt att det varit inläggsbrist. Jag sammanfattar det med några få ord: Kaos - mått väldigt dåligt psykiskt - bilproblematik och julledighet med firande. Om jag skulle...