Alla har åkt.

Jag vill inte vara själv. Det är skönt när maken har hemmajobbdagar. Då får jag fixa fika och lunch, har någon att småprata med. Sitter jag vid mitt pysselbord är det utanför hans kontor och om han kan småpratar vi. Det känns bra!

Jag tog hand om disken som var kvar efter igår när make och dotter åkt. Sonen börjar senare och hann även han iväg innan jag var klar. Nu är bänken ren och tom och diskmaskinen full, den ska jag sätta på efter morgonpromenad med vovven.

Vovven låg på sängen när jag skulle bädda och han är svårövertalad att flytta sig så jag kan göra klart. Nu lade vi oss och när det är nog ljust ute blir det promenad. Ingen i samhället idag. Imorgon får det bli som vanligt, han blir besviken när han inte får följa med, stackars liten. Nu ligger han nära mig och snusar djupt. Han är en morgontröttis.

Efter att jag blev sjukskriven, har jag rört mig mindre och det märks på kläderna tyvärr. Det är lätt att småäta när jag är hemma. Jag ska passa på att koka ägg när dottern inte är hemma, hon mår rejält illa av ägglukten. Så nu ska jag äta kvarg och ägg som mellis. Det är inga kolhydrater men mättar bra. Efter min gastric bypass för 10 år sedan är jag hungrig varannan timme.

Jag tänkte öka på motionen också. På min smartklocka, finns valet trappträning. Så jag tänkte prova, sätta små mål först. 3 minuter blir bra, det är jobbigt att gå i trappor, men väldigt bra motion. På jobbet rör jag mig hela tiden, plus minst 2 timmars frisk luft och att vara ute varje dag. Det blir en chock för kroppen att inte göra det. Utmattning sätter sig i hela systemet ju.

När jag fick upp imorse tittade jag mig i spegeln. Jösses, 7 sorger och 8 bedrövelser, tänkte jag plus att jag undrade vad som kört över mig. Helgen och förra veckans pigghet betalar sig visst idag också. Det är svårt att begränsa det man vill för att spara energi.

Jag tänkte att jag skulle ta mig an min trolldeg idag. Har små plastbyttor efter chokladpudding som jag tänkte vända upp och ner på, hänga över kavlad trolldeg och så får det torka. Blir en ljuslykta sen. Någonstans i alla pyssellådor finns en limpistol, tänkte limma på dekorationer. Mina stansar funkade bra så det får bli mer av det. Ska måla med akrylfärg, man får ta det som finns hemma redan.

Min kreativitet börjar komma tillbaka. Jag är så glad för det. Jag har saknat att inte kunnat, eller orkat.

Nu är det snart ljust nog att gå ut. Blir en liten vila innan. Ska blunda, sen ger vi oss ut, vovve och jag.

Kram på er!!!

Hela veckan har gått och jag har sett fram emot lördagen hela veckan. Svärdottern fyllde 18 i veckan och igår blev det firande här hemma. Önskemenyn blev verklig som det brukar här hos oss.
Fika: Gaffelkakor, kolakakor och sockerkaka med kaffe eller dricka.
Förrätt: Bruschetta
Huvudrätt: Chicken Nuggets och råstekt potatis med morotsstavar
Efterrätt: Daimpannacotta (bästa dotter gjorde den).
Före hjälptes vi åt att städa på nedervåningen också, så trevligt med nystädat hus och hem.
Firandet blev lyckat och vi hade så trevligt. Ulf och jag avslutade dagen med hela två filmer.

Idag kände jag ?baksmällan ? redan innan jag gick ur sängen. Herregud säger jag. Jag har inte vilat nog mycket och det betalar sig nu, idag och säkert imorgon. Jag har tur att slippa köra ungar till bussar på morgonen, vi kan ligga lite längre jag och vovven och gå promenad lite längre fram på morgonen. Ska bli skönt. Dottern gör sin första APL dag imorgon och börjar klockan 7. Jag ska hämta henne klockan 15. Är så spännande att höra hur hon får det.

Min egen vecka 47, alltså kommande vecka, är tom i kalendern. Mycket skönt, samtidigt så blir jag ju lite uttråkad.

Just idag känner jag mig ledsen och nere. Och otroligt hjärntrött. Jag ser inget slut på skiten, det är irriterande. Bara gilla läget är det, men jag blir ledsen och känner mig otillräcklig. Jag är ?värdelös? är inte en ovanlig känsla emellanåt när jag har sämre dagar. Idag är en sämre dag, men så är livet i stort för alla.

Utmattningssyndrom kan bli en hjärnskada och är då oåterkallelig, för vissa, och för vissa delvis. Man blir aldrig den man var innan. Vem är jag? Vem var jag? Vem blir jag? Jag vet inte? en omvärdering av sin person blir det, vare sig man vill eller inte. Jag måste ta nya beslut för min förmåga vad jag orkar, vill och kan, hela tiden.

Som sjukskriven i utmattningssyndrom är man inte ?Ledig?, man arbetar heltid med att bli frisk. För ja, det är ett arbete. Inte 40 timmar per vecka, utan 24/7 och 365 dagar om året. Det är slitsamt att veta att man inte orkar och att behöva planera sin dög så i detalj för att undvika hjärntrötthet.

Jag avslutar dagens inlägg med 2 bilder. En trevlig från igår och en tänkvärd, för oss alla!

Äntligen är det fredag, hela familjen hemma.

Kalas imorgon, jag har bakat några enkla kakor, familjens favoriter. Sonen och flickvännen vill ha gaffelkakor med havresmak, dottern kolakakor och maken ville ha sockerkaka. Den blev sådär, sjönk ihop i mitten, men den ska inte användas till tårta så den får duga.

Jag har slagit in paket, både mina och makens och sonens. Han orkade inte själv. :)

Inte kan jag nöja mig en sak i taget heller. Men nu är det färdigt för imorgon, så imorgon ska jag vila.

Nu har jag klickar ut, väldigt trött och huvudvärk och orkar inte riktigt fokusera. På spåret med man och dotter nu. Sugen på ett glas rött, får se hur jag gör.

Nu önskar jag er en trevlig kväll!

Jo, men visst. Efter sopplunch hade jag mer energi än jag trodde. Lade mig när jag kom och vilade. Sen, onsdag och torsdag var energin annorlunda än vanligt. Piggare och mer energi. Får man vara det, tänkte jag?

Ack jag förlorade den extra energin idag? vi gick promenad i samhället på morgonen. Skönt, kände ingen direkt trötthet då. Väl hemma, fikade lite. Sen kom tröttheten och huvudvärk. Jag förstår, att detta kommer ta tid. Men när det kommer ett lass med energi, då passar jag på att göra saker, här hemma. Jag blir så himla uttråkad.

Vovven är understimulerad och uttråkad. Ska försöka aktivera honom ute i trädgården. Ska springa med honom, leka sök och lägga viltspår. Han är så duktig på att söka rätt och hitta. Man hör hur nosen jobbar. Han blir så glad då. Trotsar värre än värst nu. Han blev nog trött av promenad idag. Nu ligger han mellan mina ben och snusar gott.

Medan man går här hemma, kommer givetvis tankar; vad vill jag göra sen? När sen är vet jag ju inte, har inte bråttom heller. Men tankarna kommer. Jag funderar på församlingspedagog. Fördelen är att ha utbildningen, men lån vill jag inte ta nu. Man kan ändå få jobb som det. Kanske när det är dags, kommer rätt sak till mig? sen, när det är dags.

Ikväll kommer svärdottern. Hon fyllde 18 år i onsdags, så nu ska vi fira henne imorgon. Trerätters middag, fika före och presenter. Hon är inte förtjust i att bli firad, men hos oss är det viktigt att få fira dem vi älskar.

Jag har på agendan idag att baka lite gott fika. Min mamma kommer klockan fyra, då blir det fika och presenter tänkte jag. Blir kakor tror jag och imorgon kanske bullar. Hallongrottor, gaffelkaka, sockerkaka och om ork finns en vetelängd. Mysigt.

Dags för lite fika, annars dör jag innan lunch. Ha det gott!

Jajamän.. nervös var jag faktiskt när jag åkte dit. Prästen och diakonen drog vitsar för dem som redan kommit. Jag kände mig som lite av en outsider, åldern på besökarna var av den äldre skalan. Jag stod vid dörren och visste inte riktigt var jag skulle ta vägen. Till slut sa diakonen, ta dig mat och sätt dig så kommer hon snart (min präst alltså.) Då satte sig vår andra präst vid samma bord, och en annan präst i den församling som samarbetar med svenska kyrkan, Equmeniakyrkan. Det blev en trevlig timme med mat, kaffe och samtal. Jag är glad att jag faktiskt åkte dit.

När jag hämtat vovven och vi kom hem bäddade jag ner oss i sängen och såå skönt det var. Ändå har jag inte varit så trött som jag trodde, kommer säkert imorgon. Har lyssnat på kroppen och vilat både igår, och före och efter igår.

Igår skrev kollegan att de skulle gratulera en annan kollega som fyllde jämt för någon vecka sedan. Vi skrev en stund, och hon berättade att mitt namn står på tavlan under ?Vi saknar?, där namn på barnen i klassen men även när personalen är borta. De frågar efter mig och när jag kommer tillbaka. - Lova att du hälsar att jag saknar dem, sa jag. Hon lovade. Idag när jag gjorde mig klar för att åka till sopplunch kommer ett videomrddelande från kollegan. En liten film, där barnen säger; Hej Annika, vi saknar dig! De vinkade också. Då kom tårarna. Jag saknar dem, jag har inte känt det hittills. Det gjorde gott i hjärtat.

Men? den dagen jag ska dit, känns avlägsen. Det är där jag kommer arbetsprova 10 timmar i veckan, jag ska försöka komma tillbaka, men har inte bråttom.

Nu är det snart dags att sova! Sköt om dig, du som eventuellt läser mina inlägg.

Jag får ofta tankar i huvudet gällande min nuvarande hälsa och min situation. Men oftast är det meningen; När kommer jag tillbaka? När blir jag normal då?

Ja? jag är ju normal? Eller är jag det? Ja är väl svaret, jag är normal.

När ska jag komma tillbaka då? Ja det ser jag inte i närmaste framtiden och tillbaka till mitt nuvarande arbete skrämmer mig mer. Det är dock där jag ska börja prova, kanske klarar jag det?! Men.. DET känns högst avlägset just nu. Jag tänker inte på det med vilja, det kommer av sig själv.

Ifrågasätter jag mig själv om min plats i livet och tillvaron? Ja visst så klart jag gör. Jag får ofta höra; Du är så stark. Ja, så är det nog, och har varit det så länge att styrkan fått sig en törn. Jag tillåter mig att vara mindre stark, ta dagen som den kommer. Jag måste inte ha koll på allt, vara fullt planerad . Det börjar klarna.

Vila behöver man i min situation. Vila ja? det är svårt det. Hur vilar man? Hur ska jag koppla ner min röriga hjärna med något som är vilsamt? Jag är totalt uttråkad periodvis.

Jag var så trött idag, lade mig, har faktiskt legat för det har jag behövt och orkat idag.

Huvudvärk, yrsel, ljudkänslighet, svårt att fokusera, svårt att hålla isär saker t ex när det blir mycket runt mig, trötthet hela tiden, mycket inte som film när det är mycket som rör sig och högt tempo, promenader med hunden längre än 2 km ( försöker ändå orka 3 ibland för hundens skull), köra bil längre och kortare sträckor beroende på trötthetsgrad, tv och dataspel, orkar göra saker inte så långa stunder annars kommer trötthet och huvudvärk? o s v, o s v, o s vidare.

Detta är utmattningssyndrom!!!! Så illa är det, att tvingas begränsa sitt sätt att leva.

Nu ska jag se på program om Sveriges historia 12000 år tillbaka, idag börjar det vid järnåldern. Ha det gott!!!

Jag hamnade här idag, brukar sällan sitta vid datorn då jag blir så trött av att titta på skärmen för länge. Nu behövde jag göra det då jag ska beställa skolfoton på ungdomarna. Det är så tacksamma julklappar till släkten. Nu var det gjort i alla fall. Passade på att städa i min mail också, svårt på mobilen. Hade jag orkat sitta här oftare, hade jag bloggat här istället. Är lite bökigt med telefonne.

Igår var jag och mor till IKEA. Oj oj säger jag bara. Hjärntrötthet de luxe. Ögonen gick i kors, huvudvärk och allmänt slak. När jag kom hem och kastat i mig lite gröt, sa maken; - Gå och lägg dig. Hörde knappt vad han sa och kunde lixom inte synka ihop saker, som att höra honom prata och göra något annat samtidigt. Jag lade mig, och vilade en timme. Sen  kröp det i hela kroppen. Jag fick gå upp helt enkelt.

Sonen kom hem igår kväll med känslan att han skulle bli sjuk och nu har han ont i halsen, ont i kroppen och feber. Han var ner och käkade och har lagt sig igen stackaren.

Jag laddar... ikväll ska vi åka och handla och då betyder det vila innan. Med det sagt har jag inte gjort något särskilt idag. Har en tvätt att hänga och ska köra en till. Ni ser vad jag roar mig, men vi ligger lite efter i den vägen. :)

På tisdag har kyrkan sopplunch och jag har funderat på att komma ut hemifrån någon timme eller två då och då. Den annars väldigt aktiva människan som inte är stilla en sekund på jobbet har gått till att bli mer stilla och utan sociala kontakter (om man räknar bort familjen), alltså kollegor, vårdnadshavare och eleverna. Det är inte jobbigt att vara hemma hela dagarna, egentligen inte heller att det inte finns någon att prata med, men till slut behöver man se något annat, ett socialt sammanhang, att byta fraser om lite av varje t ex väder och nyheter. Det sistnämnda kan kvitta men folk måste lixom ventillera sina känslor för det som händer i samhället och världen. Jag tittar sällan på nyheter. Det poppar upp små nyhgetsnotiser i min klocka, då den är kopplad till telefonen. Det räcker för mig lixom.

Så för att "våga" gå på sopplunchen på tisdag, frågade jag "min" präst som jag har samtal med om hon var där och då fick jag till svar; - Jag kan vara där! Då går jag med all säkerhet dit! :D

Prästen nämnde även att vår diakon skulle starta upp handarbetscaféet. Torsdagar 13:30-16. Då kan man komma och gå när man vill, prata lite, fika och kanske lite handarbete också. Församlingshemmet är ihopbyggt med en stor villa, och då kommer det hålla till på övervåningen där. Vet att de haft hyresgäster där förr. Jättetrevligt är det i alla fall och jag ser mycket fram emot att gå dit.

Nu tänker ni att jag är en djupt troende människa. Jag vet ju lixom inte riktigt det där. Min tro grundar sig i något annat och man måste inte blint tro på Jesus kristus för att vara aktiv i svenska kyrkan, det sa i alla fall min präst. Däremot tror jag, att det är bra att ha en tro på något gudomligt, något större och med ett sammanhang. Att dela kyrkans värderingar är även det ganska självklart att man behöver göra. Inget konstigt i det, att leva efter den gyllene regeln är självklart för mig. "Allt vad ni vill att människor ska göra er, det ska ni också göra mot dem!" 

Jag använder den mycket i mitt jobb med barnen. Spegling även kallat av mig. "Hur skulle du känt om du blivit slagen eller buttad av honom" har jag frågat många gånger. Svaret man får är oftast; - Inte bra. En ganska enkel sak att lära sina barn, den gyllene regeln borde gälla för allt och alla, tyvärr är det inte så.

Det där korsstygnsbroderiet som fortfarande har typ 10 stygn, borde jag ta fram. Ingen brådska med det, det ligger där det ligger. Frågan är var jag lagt de andra 3 jag köpte samtidigt? Jag är så disträ, och jag har inget minne av var jag lägger eller stoppar undan saker. Mycket frustrerande ibland när jag som igår skulle göra ett kort och behövde hitta akrylklossar att fästa stämplarna på samt en stämpeldyna. *Poff* Borta. Det hänger ju ihop med hela jäkla utmattningssyndromet men det kunde väl låta bli att ställa till det någon gång i alla fall.

Trolldeg!!!! Ja ärligt så ska jag göra en. Jag har ju massor av olika sorters stansar som jag kan använda, blommor, blad, hjärtan och fjärilar t ex. Blev sugen på att göra en ny adventsljusstaken för värmeljus. Ska få tummen ur och fixa det i dagarna. Skaparlusten är tillbaka och nu när jag då är hemma kan jag ju göra det när orken finns. En stund eller två varje dag finns i alla fall.

Nu ska jag se efter om regnet fortfarande är igång eller om hunden vill gå ut på dagens första promenad.

Ha det så skönt alla!

Tips på vad man kan göra med och av trolldeg:
https://www.ica.se/recept/trolldeg-grundrecept-721375/

https://www.ica.se/artikel/julpyssel-trolldeg/

Det blev ett inlägg till idag.
Efter lunch lade vi oss jag och vovve. Brukar undvika sängen numer, låg mycket där mina första sjukskrivningsveckor. Jag bäddar den på morgonen, det är trevligt tycker jag när jag är hemma hela dagarna.

Efter vilan behövde vovve ut på promenad så vi fick på gärdesvägen. Lagom tur på 2 km vilket är vad jag egentligen orkar. Inget regn nu heller. Relativt gångart med tanke på grusväg och att det regnat mycket.

När vi kom hem blev det bollkastning i trädgården, med tillhörande övning att inte skälla i ett när man väntar på bollen. Snacka taggad hund. Ojoj. Det tar sig, han är väldigt lättläst om man har tålamodet. Sen tog vi lite sök och inkallning.

En kaffe och proteinmousse och lite film blir det nu. Väntar snart in min son som kommer från skolan.