Idag var det dags för mötet med chef och HR som jag oroat mig för något. Jag oroade mig, vad skulle de säga? Skulle de tro mig? Ja, det gjorde de. Jag fick beskriva orsaken, berätta för min chef vad jag känt under året, och hur jag mår på riktigt. Jag fick ett bra möte, så skönt. Min fackmänniska var toppen också. Nytt möte om en månad.

Nu väntar jag på nästa möte med läkaren. Jag måste få fortsatt sjukskrivning. Det skulle aldrig gå annars. Jag är så trött och orkar bara korta stunder, vad det än gäller. Jag har skrivit ner på ett papper i punktform hur jag mår, sen ska jag lämna över den till läkaren.

Igår ringde de från blomsteraffären, det fanns blommor att hämta. Mina kollegor i arbetslaget skickade denna fina bukett.

Imorgon blir det vila hela dagen. Har några få saker jag vill klara av, så jag har en liten lista. Det fina är att jag inte måste pricka av allt på den.

Det är först nu jag känner oro inför mötet med min chef nästa vecka. I morgon ska jag prata med mitt skyddsombud, och jag hoppas det går bra och att det funkar att prata med h*n. Jag har inte kommit mig för att skriva rent mina anteckningar, men jag tänkte att h*n ska få dem på mail innan. Det finns ingen anledning egentligen att oroa sig, men jag gör det ändå. Försöker att släppa det och ta det för vad det är. Om min man är hemma när jag ska ha onlinemötet, hoppas jag han har möjlighet att sitta med, bredvid och lyssna av och kanske göra ett tecken om det drar iväg, att jag säger och ifrågasätter mer än nödvändigt. Min plan är att vara tillbakadragen och tänka efter före jag säger något. Sen hoppas jag verkligen att skyddsombudet kommer med inpass också.

Jag har även före jag small i väggen funderat på att byta jobb. Att sitta hemma och jobba på distans, skulle funka bäst för mig. Det finns en hel del såna jobb att söka. Då är det hemmakontor som gäller och det löser sig säkert, var man nu ska pressa in det i detta hus med grejor överallt. En tanke har varit att köpa en billig husvagn och ha den som kontor, men även pyssel och målarsaker. Allt ligger i kartonger nu och jag var mer än redo att sälja allt. Då sa min man, du kommer ångra dig. Och han hade rätt som vanligt. :) Jag har alltså inte sålt något men suget finns lite nu, men då det ligger nerpackat tar jag inte fram det.

Vi plockar lite här hemma. Vi har ordnat ett tv-rum på övervåningen där vi har ställt alla tv-spel, så det är meningen det ska vara ett spelrum. Det är en soffa där, och igår bytte vi ut bord så det blev jättebra. Plockat och fixat är det också nu. Bara plocka det sista och dammsuga. I det rummet, som förut var mitt pysselrum, finns en hylla med målarsaker. Där ska jag och dottern röja, ikväll kanske. Finns nog en del som kan slängas.

Jag har inte gjort något särskilt idag. I morse körde jag dottern till bussen och då tog jag och vovve morgonpromenaden i samhället. En timmer gick åt att nosa och promenera samt att jag körde lite pokémon också samtidigt. Jag behöver rörelse och dagsljus.

Nu är min hjärna slut. Jag har suttit här en stor del av dagen och spelat en gammal klassiker, Rollercoaster Tycoon. 2 år till 50 men älskar fortfarande att spela. Häromdagen beställde jag ett spel till vårt switch, Super Mario Bros Wonder. Nyaste spelet. Ska spela med mina ungar när vi får det. Superkul att morsan alltid får vara med och spela.

Ha en härlig kväll du som läser och kommentera gärna! KRAM

I morse gick vi en promenad på 1,5 km jag och vovve. Ställde inte in klockan på den tyvärr. Efter lunch tog vi en längre promenad på 5 km. Så nöjd. Vädret var perfekt, 18 grader och solsken ?.

Igår skrev min chef. Det blir ett möte nästa vecka. Chef, jag, facket och ev HR. Han sa att han var osäker på om företagshälsovården var rätt väg att gå. Suck. Min utmattning beror i första hand på arbete. Jag har kontaktat mitt huvudskyddsombud och kommer prata ihop mig med honom innan. Har anteckningar, så de ska jag skicka till honom innan möte. Men, jag höll mig kortfattad i Mail med chef, ställde inga onödiga frågor. Stolt över mig själv. Det blir som det ska. Vill de avskaffa mig, fine! Det finns andra jobb. Punkt. På torsdag får jag förhoppningsvis prata med facket, till dess lägger jag det åt sidan.

Sjukersättning är beviljad! Hipp hurra!

Nu blir det lite kaffe och något att höja blodsockret med efter promenaden.

Önskar er en härlig dag.

Vi går i stort sett varje lördag och söndag en långpromenad med vovven jag och maken. Idag inget undantag. Underbart väder, lagom varmt och skönt och sol gränsen blå himmel. Det blev hela 6 km, 1 1/2 timme, skönt.

På jobbet är jag ute ca 2 timmar om dagen och nu får jag kanske ihop en. Dagsljus, frisk luft och rörelse är nödvändigt och jätteviktigt i arbetet att komma framåt och i bästa fall återställd.

Igår behövde dottern in till optikern och justera sina nya glasögon och jag fick en tid för synundersökning. Resultatet blev nya glasögon och solglasögon. Inte så dyrt heller, har betalat mycket mer förut men nu har jag och ungarna bytt optiker. Väldigt nöjd är jag.

När vi kom hem lade jag mig, trött och slut. Skrev klart ett brev till en brevvän som ska postas till veckan. Annars spelat på datorn och vilat. Efter promenad vilar jag idag.

Maken jobbar hemma nästa vecka. Tycker det är skönt att ha någon hemma. Blir ordning på mat då.

Imorgon ska jag ta hand om mina fossingar så vovve får vara hos dagmatte över några timmar. Annars blir det en lugn kommande vecka. Min tankebana reder ut typ; ska jag orka åka och handla till veckan, eller ska jag städa sovrummet? Inte så mycket producerande handlingar här inte. Precis vad jag behöver.

Ha en bra dag allihopa!

På morgonen när ungdomarna åkt till skolan drack vi kaffe jag och maken efter dottern blivit skjutsad till bussen. Sen tog jag och vovve en morgonpromenad på gärdesvägen. Sonen tar långpromenad med vovve när vi ätit lunch, han har en lektion på måndagar.

I eftermiddag ska jag åka in till staden där kollegan bor. Hon ska ta med mina skor och en väska åt mig. Vill inte gå in på jobbet. Så nu vilar jag tills jag ska åka. Hon bjuder på en ??, blir nog trevligt. Hon är så trevlig.

Inget har jag hört från chefen eller företagshälsovården heller men jag försöker släppa det.

Snart dags för fika. Maken jobbar hemma. Ha en bra dag idag alla.

Nu har jag varit hemma i 3 veckor. Dagarna går, jag vilar. Vilar, vilar och vilar lite till. Jag gör saker om jag känner att jag vill och orkar. Typ städ och tvätt. Jag är ju hemma hela dagarna och alla andra är ju på sitt. Det blir en del tv, film och serier, maraton typ. :)

Jag börjar långsamt förstå. Förstå att när jag varit på en plats med mycket människor, ljud och intryck kommer tröttheten. Hjärnan lixom checkar ut, den tar pauser och det är ingenting jag kan styra över. Hjärnan tar inte in mer information lixom.

Maken och jag var på ett möte i torsdags, 2 timmar långt. Där gick det relativt bra, men jag fick frågor jag behövde tänka efter innan jag svarade på. Tur han var med och tog kommandot emellanåt. Då hann jag med att begrunda svaret en liten stund. Vi åkte till affären efteråt, behövde handla. När vi kom till slutet av affären hade min hjärna typ gått ner på sparlåga. Jag skulle leta efter bakplåtspapper, jag orkade helt enkelt inte leta efter hyllan ens. Maken pekade ut den så kunde jag hämta det jag skulle ha.

I går kväll skulle vi fira min födelsedag, maken var borta och kom hem sent på kvällen, sonen har APL och kom även han hem sent, både onsdag och torsdag. Vi hade även mötet på torsdagen så vi bestämde att vi skulle fira på fredag kväll.  Mamma skulle vara med också. Fredagen inleddes även med baksmälla och jag var så trött. Familjen lagadde mat och det blev så trevligt alltsammans. Ju längre fram kvällen led kom hjärnaqns sparlåga och checkade ut. Flera gånger.

Det börjar gå upp för mig att hjärnans förmåga är oförmögen att ta in för mycket, och att efteråt kommer baksmällan, och vad baksmällan är. Min bästa vän har för 3 år sedan gått in i väggen och hon har beskrivit detta för mig. När jag gjorde det, frågade jag henne om just hjärntrötthet och jag förstod inte i början. Nu gör jag det.

Om 5 veckor är mitt sjukintyg slut och jag kommer gå till läkaren på återbesök innan, hoppas jag. Jag kommer inte kunna gå tillbaka. Inte efter 8 veckor. Att trappa upp då kommer inte funka. Jag känner fortfarande "JAG KAN INTE, JAG VILL INTE, JAG ORKAR INTE!!!" De jag pratar med säger; Vila är det som gäller, att välja vad du lägger energin på, för många moment samtidigt, då kommer baksmällan värre. Promenader med hund ger både motion och friskluft samt dagsljus. Min tanke är att en timmes promenad blir bra på morgonen för både mig och hund givetvis. Jag kommer säkert inte ha problem med fortsatt sjukintyg, men oron finns där.

Bifogar en bild idag som beskriver exakt hur det är. Kopiera gärna men ange länk till bilden; https://hannaslillaliv.blogg.se/2023/may/hjarntrotthet-och-tips-mot-hjarntrotthet.html

Ha en härlig helg!!! <3

Imorse körde jag och vovve dottern till bussen. Tänkte att vi tar en morgonpromenad i samhället där vi bor. Med tanke på att vi bor 7 km utanför promenerar vi hemma ute på landet. Ombyte förnöjer så vi gick en tur på en halvtimme drygt. Mycket nöjd liten vovve.

Väl hemma kröp vi ner i sängen och vilat en timme. Nu behöver jag kaffe och mellanmål. Sen är det nog mer vila som gäller, är väldigt trött nu känner jag.

Huset, förutom mig och vovve, katter och hamster, är tyst och tomt. Jag behöver tystnaden nu. Vackert väder ute idag också. Ikväll blir det att åka in till staden på föräldramöte.

Hade besök av min goa kollega igår. Fick massage och prata av mig. Läget på jobbet är inte roligt, på flera håll fick jag veta. Men jag är inte där. Jag väljer att inte tänka att jag lämnar mina kollegor i sticket. Problemet är inte mitt. Egoistiskt, ja!!! Men vad ska man göra i mitt läge? Jo, tänka på mig.

Mitt sovrumsfönster där jag ligger och tittar ut större delar av dagen. Så vackert med löven.

Min bästa kompis och sängvärmare just nu. Bästa lilla vovve. <3

För en vecka sen fyllde svågern 60 år så i lördags åkte vi 25 mil för att fira honom och umgås med familjen. På vägen fick jag ångest och kände oro. Det har aldrig hänt förut. Flera gånger under dagen fick jag gå och vila, mycket ljud och intryck. Heller aldrig hänt mig förut. En lyckad dag. Till hotellet på kvällen. Låg i sängen tills vi skulle lägga oss för natten. Söndag morgon innebar hotellfrukost med hela högen, sen satt vi i lobbyn och umgicks allihopa. Även här mycket ljud och intryck, huvudet kändes svullet och huvudvärk.

Jag fick ny medicin för min depression, men jag tror det inte behövs. Överväger att skippa den. För vad ska den göra för nytta, egentligen?!

Igår vilade jag mycket. Försökte mig på att se på film, andra omgången gav jag upp. Orkade inte fokusera och det blev rörigt. Maken satte på ett program, jag fick ge upp. Blev bara snurrigt och rörigt, jag gick och lade mig.

Detta är inte jag, inte alls. Hur länge ska jag behöva vara hemma? I förmiddags tänkte jag på jobbet och började gråta. När jag tänker på jobbet tänker jag; Jag vill inte, det går inte. Ändå, förstår jag ännu inte detta. Alla har fattat före mig.

Jag har legat i sängen och sett ut genom fönstret, på löven utanför. Jag har tänkt att jag kommer ligga här och titta på när löven gulnar och faller till marken. När höstregnet slår mot rutan, när frosten kommer och när grenarna är täckta av snö. Och det gör ingenting. Frustrationen börjar avta och jag har insett att jag ska vila.

I eftermiddag kommer en kollega på kaffe. Hon bjöd in sig direkt när jag berättade. Underbara människa. På jobbet hörde jag idag att på mötet nämndes att jag skulle bli borta länge och vikarie skulle sättas in. Ingen förstod varför. Tänk så lite vi vet om varandra. Stor arbetsplats, man ses utomhus med barnen, men då pratar man om annat. De som vet är de närmsta kollegorna och de verkar inte sagt något. Tror inte någon speciell kommer höra av sig, för vad ska man säga?

Inför besöket har jag lyckats sopa hallen och köket och plockat lite. Sonen kom hem tidigare och sa; Vad fint du städat mamma. Älskade barn.

Imorgon behöver jag också vila. Vi ska på föräldramöte på kvällen på dottern börjar gymnasiet. Blir intressant att se hur det går.

Nu ska jag vila, titta ut på löven utanför, kanske blunda lite. Om jag lyckas döda flugan som irriterar mig först.

Ha det så gott ni som läser.